Privat

Bus med Piff & Puff, plötslig död och saknad.

Ännu en söndag efter en lekfylld långhelg med mina ögonstenar.

Vårt hem går under smeknamnet ”Testosteron Centralen” då det ständigt är tävlingar, MMA-fighter och mängder av hög svansföring. Men plötsligt så händer det.

Att mys, beundran och mjuka rörelser plötsligt infinner sig. När studsmattan monterades upp i veckan, så hittade killarna nämligen ett fågelbo över altandörren till Presley. De tre äggen kläcktes i torsdags, och spänningen över dessa ägg har nu övergått i stor förtjusning över ständiga fågelpip från tre nakna och rosa fågelungar.

Flera gånger om dan så inspekteras dessa från pappas axlar till stor glädje och entusiasm. Men de får inte röras. Tack Gud att vi inte har någon hungrig katt i huset för tillfället…Förutom nattbio med grabbarna (de älskar att titta på högljudda filmer med daddy), så har helgen annars präglats av stor sorg och ledsamhet.

Igår så somnade min älskade bonusmormor Siw in. En av de mest fantastiska kvinnor jag någonsin haft i mitt liv. Hon och hennes man, Gunnar, tog mig under sina vingar redan första våren jag flyttade till Sverige som 19-åring. Det blir ett enormt tomrum utan henne, men som tur är, så bröt jag mot dessa förbaskade Corona regler, och drog till Uppsala och träffade henne alldeles nyligen. Men Siw får jag nu först se igen i himlen. För jag tror att det finns en himmel. Eller Nangijala som Jonatan och Skorpan kallade den.

Min gode vän i Tel Aviv!

I natt ringde jag även en god vän i Tel Aviv (Moshe Datz som representerade Israel i Eurovisionsfinalen för några år sedan), för att försäkra mig om att han och familjen var okej trots det hemska som sker i Israel. Det var de tack och lov! De springer ständigt in och ut i tillflyktsrummen. De var oskadda, men en granne dödades i veckan, så de har skickat sina barn till Tiberias i norra Israel där de är tryggare. Man känner sig så otroligt tacksam för så mycket!

Medan missiler i tusental flyger runt över Israel och skapar skräck och död, så kan Amadeus, Presley, Jackson och jag sitta och äta en mysig söndagsmiddag idag, utan oro och förtvivlan. Försöker lära mina barn betydelsen av att vara tacksam för allt gott! Hela tiden. Oavsett och alltid. För våra problem är faktiskt oftast så små och obetydliga.

Delar även en favoritlåt med er av Jonny Cash i och med att det är söndag, som jag träffade och lärde känna lite när jag arrangerade två konserter med honom i Sverige för många år sedan; https://youtu.be/eJlN9jdQFSc

Han var fantastisk! Och kvällen till ära, så har jag gjort norska våfflor inför 17 maj imorgon. Men varför vänta med att fira något som kan börja firas redan idag…? Så ikväll blir det varma norska vaffler med sylt och färska bär. Och imorgon blir det nationaldagsfirande med så mycket glass de orkar äta!

Hurra!!

Norske vaffler a la Runar (Mjuka våfflor)

4 ägg

2 dl socker

3 dl lättmjölk

4 dl filmjölk

2 dl vatten

225 g smält smör

700 g vetemjöl

2 ts bakpulver

2 ts vaniljsocker

1 ts kardemumma

Låt röran stå 45 min innan steknning

Lägg stekta de våfflorna på ett galler under kökshandduk så de håller sig mjuka.

Avnjutes med sylt, färska bär, norsk brunost eller socker.

Var rädda om varann!

Kram Runar